20 år tidigare
Jag kom att tänka på att vi som levt och vuxit upp på 80- talet levde med saker som försvunnit pga IT utvecklingen.
Karbonpapper. Hur ofta ser man det nu för tiden?
Man använde det förr för att framställa kopior. Det blev oftast väldigt fult. Hade man ett karbonpapper på skrivbordet så hände det ofta att man glömde bort det, gjorde en anteckning på ett annat papper, och vips- så hade man en kopia på sin anteckning på ett papper där anteckningen inte alls borde vara. Väldigt opraktiskt. Tacka vet jag kopieringsmaskinen!
Skrivmaskinen. Finns säkert kvar längt uppe på vinden hos de flesta.
Enligt sv.wikipedia.org var Henry Hill den första som tog patent på en skrivande maskin. Detta var 1714. Väldigt många år sedan med andra ord. Den utvecklades sedan mycket och tangentbordet har ändrat utseende många gånger sedan dess.
Vi hade en "modern" skrivmaskin när jag var liten. Den kunde till och med radera bokstäver man redan skrivit. Detta genom att nöta ut pappret en aning vilket i slutändan inte såg särskilt snyggt ut. Tippex kunde i enstaka fall användas, men det var så uppenbart att man gjort fel då... Tänk dig att arbeta i ett öppet kontorslandskap med bara skrivmaskins ljudet. Frustrationen måste ha varit hög när man för 10e gången stavade fel på ett ord i sista meningen i månadsrapporten. Börja om från början...
VHS, Video Home System. Används fortfarande, men försök att hitta nya filmer på VHS hos videouthyrare...
Då- bilden flöt ut över tv skärmen eller så försvann ljudet för några sekunder när filmen började bli gammal. Filmen fastnade ibland i VHS spelaren och man hörde ett knaster som bidrog till panik för att snabbt springa fram till VHS spelaren (märk springa fram, eftersom man inte alltid hade fjärrkontroll) och stoppa den innan allt för mycket av filmen "åts upp".
Nu- Bilden fryser och man kan varken byta kapitel, spola fram eller stoppa filmen, man försöker med att trycka hårdare på knapparna på fjärrkontrollen, men utan resultat. Det eviga i-landsproblemet är ett faktum- man måste helt enkelt resa sig upp från soffan för att ta ut skivan och leta repor eller smuts för att sedan leta upp rätt ställe i filmen igen. Sen hoppas man på att man lyckats göra rent skivan tillräckligt för att få se slutet på filmen.
Kassettbandet. Blandband och egna hemmaisnpelningar av sång och musik. Hur kul som helst! Man använde samma band tills det föll i bitar. Man spelade in låt på låt. Jag gjorde det oftast från radion och man kastade sig på bandspelaren när favoritlåten spelades och man kämpade för att inte få med allt för mycket av radiopratares röst vid låtens slut. När man väl hade lyckats få ett helt band med bra låtar hände det värsta, bandet fastnade i bandspelaren. Man öppnade kassetthållaren så försiktigt som möjligt och slätade ut bandet. Sedan satt man med en penna eller en nyckel och skruvade in rullbandet i kassetten igen. Ibland gick bandet till och med av- då tejpade man ihop det igen och log och såg glad ut.
/ 80- talist.
Karbonpapper. Hur ofta ser man det nu för tiden?
Man använde det förr för att framställa kopior. Det blev oftast väldigt fult. Hade man ett karbonpapper på skrivbordet så hände det ofta att man glömde bort det, gjorde en anteckning på ett annat papper, och vips- så hade man en kopia på sin anteckning på ett papper där anteckningen inte alls borde vara. Väldigt opraktiskt. Tacka vet jag kopieringsmaskinen!
Skrivmaskinen. Finns säkert kvar längt uppe på vinden hos de flesta.
Enligt sv.wikipedia.org var Henry Hill den första som tog patent på en skrivande maskin. Detta var 1714. Väldigt många år sedan med andra ord. Den utvecklades sedan mycket och tangentbordet har ändrat utseende många gånger sedan dess.
Vi hade en "modern" skrivmaskin när jag var liten. Den kunde till och med radera bokstäver man redan skrivit. Detta genom att nöta ut pappret en aning vilket i slutändan inte såg särskilt snyggt ut. Tippex kunde i enstaka fall användas, men det var så uppenbart att man gjort fel då... Tänk dig att arbeta i ett öppet kontorslandskap med bara skrivmaskins ljudet. Frustrationen måste ha varit hög när man för 10e gången stavade fel på ett ord i sista meningen i månadsrapporten. Börja om från början...
VHS, Video Home System. Används fortfarande, men försök att hitta nya filmer på VHS hos videouthyrare...
Då- bilden flöt ut över tv skärmen eller så försvann ljudet för några sekunder när filmen började bli gammal. Filmen fastnade ibland i VHS spelaren och man hörde ett knaster som bidrog till panik för att snabbt springa fram till VHS spelaren (märk springa fram, eftersom man inte alltid hade fjärrkontroll) och stoppa den innan allt för mycket av filmen "åts upp".
Nu- Bilden fryser och man kan varken byta kapitel, spola fram eller stoppa filmen, man försöker med att trycka hårdare på knapparna på fjärrkontrollen, men utan resultat. Det eviga i-landsproblemet är ett faktum- man måste helt enkelt resa sig upp från soffan för att ta ut skivan och leta repor eller smuts för att sedan leta upp rätt ställe i filmen igen. Sen hoppas man på att man lyckats göra rent skivan tillräckligt för att få se slutet på filmen.
Kassettbandet. Blandband och egna hemmaisnpelningar av sång och musik. Hur kul som helst! Man använde samma band tills det föll i bitar. Man spelade in låt på låt. Jag gjorde det oftast från radion och man kastade sig på bandspelaren när favoritlåten spelades och man kämpade för att inte få med allt för mycket av radiopratares röst vid låtens slut. När man väl hade lyckats få ett helt band med bra låtar hände det värsta, bandet fastnade i bandspelaren. Man öppnade kassetthållaren så försiktigt som möjligt och slätade ut bandet. Sedan satt man med en penna eller en nyckel och skruvade in rullbandet i kassetten igen. Ibland gick bandet till och med av- då tejpade man ihop det igen och log och såg glad ut.
Det var även då vi inte fick hoppa på golvet när vi lyssnade på musik - då blev det hack i skivan.
/ 80- talist.
Kommentarer
Postat av: bengt
Kommer du ihåg stencilapparaten..
Trackback
